jag tänder lampor för att beröva mörkret sin plats
övermäktig men utan tron
jag ger ensamheten sällskap men har inget att bekänna
lögnerna smakar bra
som små överraskningar för stämbanden
min tunga förför varje stavelse
du sväljer mina ord
som lördagsgodis mitt i veckan.
sista filmrutan av vad som var slår mot projektorn
fri från skuld och med fickor av guld
kan du föreslå något bättre, något annat
där värmeljusen slocknat och IKEA-lampan tagit över
finns det inte mycket att hämta
finns det inte mycket kvar
egensinnighetens vansinne har även den ett gränssnitt
sen är det nog
sen är det slut
du måste trott att jag var en evighetsmaskin
ett bränsleframkallande ämne, beprövat och berövat
på det faktum att det aldrig fanns något alls att ta ifrån
du må ha byggt pyramider i din pillervärld
men jag raserade verkliga legoklossar som barn
när dimman passerat och verkligheten förklarat sin frånvaro
kan tomma händer inte begäras beskriva dina aktioner.