personliga helveten är ändå bara just det.

ensam placering
kalla fingrar målar en överkropp
sängliggande, takstirrande
de smutsiga lakanen bränner hud
hjärtat slår bröstet svart och gult
rörda läppar minns ingen smak

klyftor stora som klass
motsäger inte ensamhet
när morgonen byter om till natt
perfekta rörelser
som satelliter
förprogrammerade timmar sviker almanackan

nakna fötter tillfångatar smulor
självgod eller destruktiv servitör bjuder på kaffe
mjukt bröd berövas på hårda kanter
spegeln intalar sig själv
solsken speglas även i mörka ögon
ljuger om regn
talar om sol
går ner igen
ensam parkering.