radar upp mitt liv som en armé
krigslysten och blodtörstig
lycklig, ibland när allt faller på plats
sparkandes som ett ofött barn
friheten i ensamheten var inget jag önskade
dumdistrigheten i övergivandet verkade mer bekant
jag lös starkare och formade bokstäver
bekanta sådana
ger mig av när jag möter morgondagen
vi ska aldrig ses igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar